Luftrenare Test

Negativ jonisering

En negativ jongenerator laddar luften i närområdet, d v s gaser, partiklar, bakterier; virus etc med minusladdningar (elektroner) så negativa joner bildas. Plusladdade och neutrala luftföroreningar blir minusladdade. (Coronavirus vs negativ jonisator. En vetenskaplig studie, genomförd av Linköpings universitet och Karolinska, ger anledning att tro att även Coronavirus (Covid-19) kan besegras med metoder som används i studier av joniserings påverkan på andra olika virus och bakterier: T ex: Hagbom, M. et al. Ionizing air affects influenza virus infections and prevents airborne transmissions, SCI. Rep. 5, 11431; doi; 10.138/srep11431 (2015))

Se våra recensioner här

teqyoa negativ jonisering

Teqoya negativ jonisator

Innehållsförteckning Teqoya negativ jonisator har en intressant historia: Den fanns tidigare i Frankrike under namnet Orion som ändrades till Teqoya då Orion fick nya ägare

Läs mer »
lightair ionflow

Lightair Ionflow

Innehållsförteckning Light Air följer en tradition av svenska luftrenare som bygger på negativ jonisering med en motpols kollektorplatta för att minska spridning av mycket fina,

Läs mer »

Vilka problem eller funktioner har negativ jonisering potential att lösa?

Den ackumulerar små föroreningar till större enheter, så de kan falla till golvet, eller dras till ytor genom elektrostatiska krafter. Större partiklar förhindrar att de tränger långt ner i luftvägarna och kan fångas upp av kroppens naturliga försvar.

Jonisering kan eliminera olika föroreningar, partiklar, gaser, aerosoler, bakterier och i vissa fall virus från inandningsluften.

Den skapar reaktioner med ämnen i luften som kan vara gynnsamma för olika problem, t ex omvandlas neutralt syre till aktivt syre (joner) som lättare tas upp i blodomloppet. (T ex djur och människor kan inte leva utan minimal mängd laddade joner i luften. Experiment har visat att t ex Guinea pigs dog efter 2 veckor i luft helt utan laddningar). En personburen luftrenare (negativ jongenerator) bildar ett personligt försvar runt en individ på 2 sätt. Dels laddar den omgivningsluften negativt så att skadeföroreningar hela tiden stöts ifrån individen (minus stöter ifrån minus och dras till plus), dels oskadliggörs luftföroreningar som är känsliga för starkt minusladdad luft. Motsvande gäller för fasta jongeneratorer inomhus i rum där de placeras.

Eliminera olika föroreningar med jonisering

Finns det risker med att använda negativ jonisering i olika situationer?

Varje situation är unik. Det finns vissa risker, t ex om jonapparaten bidrar till en ökad ozonhalt i luften där människor vistas (t ex i bostäder). S k negativa jonisatorer som inte bidrar till ökad ozonbildning har inga bevisade skadeeffekter, däremot många gynnsamma effekter, eftersom många skadeorganismer inte trivs (dör, eller avaktiveras, t ex många virus och bakterier, kvalster m fl) i en negativt laddad luft (främst negativt laddat syre). 

Kan jag använda den rätt? Om inte fråga expertis!

Den kan behöva ställas in och kontrolleras för olika effekter/funktioner (laddningar), vilka starkt minskar med avståndet till jonapparaten. Om man inte själv kan prova sig fram kan man anlita jonexpertis med tillgång till avancerade jonmätare.

Vad som händer vid olika typer av jonisering (här behandlas främst negativ jonisering) av luften är obekant för många och förklaras därför närmare här. Joner kan definieras som atomer eller molekyler som har förvärvat en elektron (negativ laddning) eller förlorat en elektron (positivt laddad). När en atom eller molekyl har lika antal elektroner och protoner är den elektriskt balanserad (neutral). Mängden joner i luften är extremt få jämfört med neutrala atomer och molekyler. Varje jon kan ses som en liten ljuslåga i ett oändligt hav. Elektroner är minusladdade och protoner är plusladdade. De allra minsta partiklarna om de är laddade, påverkas mera av elektriska krafter, än av gravitationen.

Negativ jonisering är effektiv främst för att ladda och avlägsna ultrafina partiklar som är så små (ner till 0,001 mikron – jmf virus 0,01 mikron, mikron = mikrometer)) så de är svåra/omöjliga att fånga upp i filter med en traditionell luftrenare. Laddningar i luften, d v s plus- och/eller minusladdade joner är en förutsättning för att liv ska kunna existera. Att råda över luftens laddningar är därför mycket viktigt i olika sammanhang.

Jonisering kan eliminera virus och bakterier

Små luftjoner är naturligt förekommande som laddade partiklar i luften (molekulära kluster på ca 8-12 neutrala gasmolekyler) samlade runt en laddad syre,- vatten- eller kväveatom. Som ett genomsnitt utomhus brukar i någorlunda ren luft finnas ca 2000-3000 joner per cm3 luft med en viss övervikt för plusjoner (1,2:1). Inomhus i en byggnad med naturlig ventilation är luften ofta urlakad till < 500 – 800 joner/cm3 luft (om inte radonhalter är förhöjda inomhus). I byggnader med luftkonditionering och mekanisk tilluft i kanaler kan luften urlakas ner till < 100-500 minusjoner/cm3 luft, emedan plusjoner kan öka avsevärt. Luftjoner genereras genom kosmisk strålning och radioaktivt sönderfall (t ex radons sönderfall) i luft, på marken eller i byggnader. De kan också uppstå genom friktioner och urladdningar i luften p g a väderförhållanden (t ex blixtar, åska, vind och nederbörd). ”Lenard-effekten” uppstår då vatten är i rörelse (typ stänk och kollisioner). Intressant att notera är att positiva joner förekommer rikligt före regn/nederbörd i luften emedan negativa joner förekommer rikligt i luften efter regn/nederbörd. Vid t ex ett vattenfall eller fontän kan man notera höga mängder negativa joner och nästan noll positiva (I duschen likaså, uppmätt till ca 10 000 minusjoner/cm3 luft)). Negativa små luftjoner rör sig snabbare i luften än positiva joner och luften urlakas därför snabbare på minusladdningar ju mer föroreningar som finns i luften, då dessa joner fastnar på partiklar, ackumuleras till större partiklar/joner och tappar sin laddning. Ju större partiklarna blir ju större betydelse får gravitationen på partiklarnas nedfall och ju mindre de är och mer laddade desto mer påverkas deras rörelser av elektriska fält.

Jonisering har sina största fördelar om partiklarna är mycket små, d v s i nano- eller mikrometerstorlek, såsom virus och små bakterier, och om luften i hela rummet måste behandlas, eller om effekterna från jonisering (ökade laddningar i luften) krävs för eliminering av t ex mikroorganismer. Jonisering samlar inte in (utan laddar både direkt och indirekt) föroreningar i luften så dessa påverkas och styrs av elektrostatiska fält och dras till motsatta laddningar (t ex väggar, golv och tak). För att samla upp föroreningar har vissa jonisatorer utrustats med en motsatt positivt laddad yta (kollektor) som drar till sig och samlar in en del av de partiklar som har minusladdats av jonisatorn. Detta minskar det damm som annars uppstår intill jonisatorn och på ytor omkring.

Forskning på området ”artificiellt producerade luftjoner” och deras påverkan på människan är riklig. Vissa är noggrant genomförda med vetenskapliga kriterier som grund. Flera är mindre seriösa och styrda direkt eller indirekt. Eftersom det är många variabler som är svåra att ha kontroll över i en studie, händer det att resultaten ibland blir motsägelsefulla och motstridiga. I vissa fall är de fokuserade på hälsoeffekter och hygienproblem, i andra på fysikaliska effekter och produktionsproblem. Mekanismen bakom jonisering förklarades av svensken S.A. Arrhenius i sin teori och doktorsavhandling 1884 att migrerande joner var elektriskt laddade atomer. Senare fick han Nobelpris för sin teori 1903 efter det att elektronen och dess natur upptäckts.

dusch joner
vattenfall niagarafallen joner

Följande är några resultat från studier av varierande kvalitet främst på biologiska effekter av negativt laddad (joniserad) frisk luft:

  1. Förbättrad känsla av välmående.
  2. Ökad hastighet och kvalitet på tillväxt för plantor och djur.
  3. Förbättrad funktion för lungornas skyddande cilia (små hår som transporterar upp föroreningar från lungor till slemhinnor).
  4. Lugn och avslappning (minskad ångest)
  5. Minskad kroppstemperatur
  6. Minskad puls vid viloläge
  7. Minskad överlevnad för bakterier och virus i luften
  8. Förbättrad inlärning hos däggdjur
  9. Minskad svårighetsgrad av magsår